Tre månader.
Igår var det dags för Ludvig att bli tre månader. Kul tycker jag! Faktiskt skönt att han inte längre är ett litet spädbarn.
Nu kan man ju ta i honom utan att man ska tro att han ska gå sönder.
Det som var mindre kul var att han tog sprutor igår, ett i vardera lår. Lucas fick ha honom i knät, själv stod jag som en psyksjuk och stirrade ut genom fönstret. Ville inte riktigt se när han blev ledsen. Och det blev han ju, men inte så farligt ändå.
Efter det åt jag lunch med Ellen, Elin, Sandra och Charlie, sen var vi en sväng hos Matte som fyllde 28.
På kvällen fick Ludvig feber, det var synd om han. Men han fick alvedon i rumpan, sen åt han och sen sov han.
Gulle-Ludvig.

Och gulle-Charlie.

Du måst va sjuk, sjuk sjuk sjuk...
Är det nått jag ogillar starkt så är det att vara sjuk. Har haft feber sen i fredags natt och snorat omkring här. Lucas har smittat mig antar jag. Som tur är så verkar Ludvig ha klarat sig undan.
Så i helgen har vi inte gjort ett smack. Jo, mamma och Ewelyn var här och hälsade på i lördags.
Ludvig har förmodligen hamnat i nått utvecklingsstadie och är lite grinig och frustrerad. Iofs skulle jag också bli irriterad om mina händer och armar inte riktigt ville lyda min kropp bland annat.



Bristarn.
Här sitter jag i soffan med ett sovande barn i famnen och kom på att man kanske skulle försöka blogga från iPhonen,
Idag har jag alltså varit på mitt andra förlossningsåterbesök i Motala, eftersom jag sprack så in i den så vill dom att jag kommer dit regelbundet så de får ta en titt på mig. Det mesta såg väl bra ut, har dock ett litet öppet sår som inte vill läka riktigt. Lite jobbigt. Men läkningstiden efter en sån här skada är upptill sex månader. Så jag hoppas på att bli helt återställd.
Läkaren som jag pratade med idag så att det hade varit kaos inne i mig, bäckenet hade nästan varit helt av, tarmen var trasig osv, blev sydd med galet mycket stygn. Ja, ni hör ju själva. Inte undra på att det kommer ta tid att läka ihop. Ne fy tusan för att föda barn.
Men dom som fixade ihop mig, vilka jävla hjältar!
Efter allt ståhej i Motala så åkte jag hem, kopplade fast Ludvig i babybjörnen och så lagade vi mat, sen åkte jag och tränade.
Imorrn kommer pappa och farmor hit och hälsar på.




En liten dröm.
Här är några bilder på en liten dröm.





Lörda'
Jag och Ludvig har varit uppe sen åtta. Lucas sover fortf.
Han sitter ju uppe halva nätterna med barnet så jag får sova, så det är ju inte mer än rättvist att han får sova länge på morgonen.
Idag har vi inget planerat, ska försöka komma ut på promenad sen med barnvagn och hane.
Sitter och försöker kolla klart på Älska Mig med Alex Schulman som gick på teve igår, men Ludvig ville visst bara powernapa i min famn förut, så hann bara se hälften.
Igår var jag och tränade för första gången sen i maj, fick med mig Elin också.
Vi tog oss igenom ett bodypump-pass. Det var kul och jobbigt.
Alla muskler som jag haft är som bortblåsta, så det är bara att börja om från noll.
Tar det iofs lite försiktigt nu i starten, vill ju inte ta i så skötet trillar ut mellan benen när jag gör benböj.

Håkan med H.
Härom veckan var jag och och Ellen på Håkan.
Han är bäst, så är det bara.
Våra ryggar höll dock på att gå av efter två och en halv timme.
Nu peppar jag för Håkans spelning i Gbg som jag och Rebecka ska åka på den 7e juni. KUL!!!
Då ska jag dricka öl, många öl.

Denna öl smakade gudomligt, första ölen sen januari.

Hej då Jul
Nu har det varit jul och allt.
Ludvigs första jul. Han sov ganska mycket och var inte så intresserad av alla paket han fick :)
I måndags var vi hos mamma på uppesittarekvällsmysmyspysmysis. Hon bjöd på julmat och mamma vann en ny lott.

På julafton var vi hos farmor och farfar.
Åt åt åt och åt.
Sen fick vi fina paket.
Sen fick vi fina paket.


Igår var vi hos mamma.
Samma sak där, åt åt åt och åt, sen fina paket.
Ewelyn fick ett roligt dans-spel till sitt Wii. Så vi dansade en del också. Kul och svettigt.
<3

Nu är det skönt att julen är slut för våran del.
Imorse vaknade jag med nackspärr.
Hoppas det gått över tills imorrn, för då ska jag och Rebecka åka till Lkpg.
HÄJ!!
131212
I tisdags var dessa två finingar här och hälsade på.

Eric var också här som ni ser. Chrille också, men hon fastnade ej på bild.

Och nu ligger denna goding och sover bredvid mig.



Rebecka kommer hit en sväng sen och håller mig sällskap.
131204
Bloggen har helt och hållet förvandlats till en Ludvig-blogg.
Men det blir så. Man gör ju inte så mycket annat än att ta hand om den lille.
Idag har vi tränat huvudet.
Det är svårt att få en bra bild när han far runt, blir lätt lite suddigt :)



Igår försökte Lucas prata vett med sin son.

Detta babynest är bra till mycket, nu kan man även ha det som sittstöd.
(Trött kille)

Mys.

<3

131130
Alltså, dessa mängder med vatten jag dricker, helt sjukt..there is no end.
Men det som är så märkligt är att jag knappt nånsin är kissnödig längre.
När jag var gravid kissade jag i snitt tjugo gånger per dygn, nu kanske sju?
Vart tar all vätska vägen!? Förmodligen förvandlas väl allt till bröstmjölk. Måste va så.
Idag var jag nära på att gå in på systemet för att kolla och känna och klämma på ölflaskor/burkar.
Eventuellt hade jag kanske tänkt att köpa nått också, men jag kom försent.
Spenderade alldeles för lång tid inne på Lindex, glömde bort tid och rum när jag tittade på bebiskläderna.
Har börjat fundera på vad Ludvig ska klä sig i på julafton.
Nått med hängslen vore fint.
Igår var vi ju i Boxholm som sagt.
Först hälsade vi på Ronny och Ewelyn.
Ewelyn hade gjort en adventskalender till Ludvig, målat så fint och klippt och klistrat.
Den har vi hängt upp på skafferidörrn, så imorrn får Ludde öppna sin första lucka :)
Sen åkte vi till mamma och hängde där en stund innan vi åkte hem igen.
Nu blir det soffan och Så mycket bättre.
Skulle väl egentligen ha gått till Elin på lite förfest.
Men jag orkante tyvärr.
ÄLSKAR Ludvigs min.



Fredag,
Igår var jag och Ludvig ute på en promenad.
Det blåste nått så gräsligt, så Ludvig blev helt ledsen och rädd för alla vindar.
Men jag bäddade in honom ordentligt och då lugnade han ner sig, sen somnade han gott.
Det blåste nått så gräsligt, så Ludvig blev helt ledsen och rädd för alla vindar.
Men jag bäddade in honom ordentligt och då lugnade han ner sig, sen somnade han gott.


Om en stund ska vi åka till Boxholm.
Hälsa på lite folk.
HÄJ!
tröttheten.
Ludvig har hållt låda i princip hela natten, inte så värst skrikig, bara mer osugen på att sova.
Så idag har tröttheten nått en högre nivå än innan. Jag ser typ stjärnor. Borde egentligen försöka sova lite, men den här egentiden man får när barnet sover är väldigt behövlig också.
Idag är en rätt jobbig dag känner jag.
att ha en bebis är inte bara så lyckligt hela tiden. Dom som påstår det ljuger.(Som Blondinbellajäveln)



En månad.
Idag är Ludvig en månad stor<3
Det firar han genom att äta extra mycket god mumsig mjölk.

131118
I lördags var jag med mamma och Ewelyn till Kungshöga, för det var öppet hus och Julia var där och 'visade upp' sin linje. Jag hade till och med sminkat mig dagen till ära. Vi gick en snabb rundtur, sen fikade vi och jag åt en sån god daim-muffins.
(Btw, så tycker jag det är så roligt att mamma och dom ska flytta hit, bara ett stenkast bort som vi säger) Sen på eftermiddagen kom Elin och Lasse och hälsade på.

Igår vaknade jag och kände att idag måste jag ha Boxholmspizza.
Så medans Lucas, Ludvig och Kalle gick på prommis så åkte jag till Bholm och handlade pizza.
Eric, Sandra och Charlie kom på besök också.



Och nu sitter jag här i soffan och väntar på att Ellen ska knacka på dörren.
Promenad genom stan.
Igår tog jag bilen till Babyproffsen och köpte en fin babysitter.
Tänkte att det kan ju va kul för barnet att komma upp lite och se saker, inte bara ligga i nestet och stirra i taket.
Men det verkar som han är lite för liten för sittern än, han glider liksom omkring och hamnar på snedden, men hoppas han ska gilla den om några veckor.

Idag har vi tagit ut Ludvig på en promenad i tandläkarvädret.
Det är så mysigt att gå med vagnen.
Ikväll blir det Idol och fotboll samt en jäkla massa bröstpumpning.
Är så innerligt trött på bröstmjölk och mina mjölkstinta bröst.


Lite förlossning.
Nu har det snart gått fyra veckor sedan jag och Lucas genomgick en förlossning.
Helt sjukt vad kroppen klarar egentligen, för den smärta man känner när värkarna är som värst är inte av denna värld. Och att då vissa klarar av att genomgå detta med endast lustgas är för mig helt galet.
Jag hade i stort sett redan bestämt mig för att använda epidural redan från start.
Och TACK GUD för denna bedövning.
Jag blev ju igångsatt i vecka 42+1.
Nekade Cytotec-tabletten och fick istället en ballong uppkörd i livmodern.
Sådär effektivt, tog tolv timmar innan något hände och då drog barnmorskan i princip ut ballongen när jag var öppen 4cm(den ska egentligen ramla ut av sig självt), efter det gick allt snabbt, hon tog hål på vattnet, kändes som jag kissade ner hela sängen med varmt urin, fick nål i armen med värkstimulerande dropp som hon saktade ökade mellan varven. Det var väldigt effektivt, började göra väldigt ont väldigt snabbt.
Bad om lustgas, men bm ville vänta - jaha!
Fick istället en pilatesboll som vi fick roa oss med. Jag satt och ojade och andades på den där jävla bollen medans Lucas satt bakom och försökte massera lite samtidigt. Tillslut fick jag lustgas, ingen effekt. Blev bara yr och illamående.
Försökte stå, sitta, ligga, gå...minns inte riktigt, men tror att det slutade med att jag låg på sängen och skrek med lustgasen i handen.
Narkosläkaren kom med epiduralen en timme försenad. Då var jag inte längre vid mina sinnes fulla bruk.
Edan gjorde som sagt susen, jag kom tillbaks till livet. Kunde andas normalt. Smärtan försvann. Vi passade på att sova ett par timmar. Vaknar sen till av att det börjar göra ont igen. På med lustgas och andas andas andas. Denna andning alltså.
Sen kommer krystvärkarna ganska fort. Det var bland det läskigaste under hela förlossningen, sån sjuk känsla att kroppen tar i och jag bara får hänga med. Jag skriker och vrålar och kroppen krystar. Väldigt obehagligt också när man känner att nånting är på väg ut. Hur det liksom svider och bränner som eld i skötet.
Sen kommer krystvärkarna ganska fort. Det var bland det läskigaste under hela förlossningen, sån sjuk känsla att kroppen tar i och jag bara får hänga med. Jag skriker och vrålar och kroppen krystar. Väldigt obehagligt också när man känner att nånting är på väg ut. Hur det liksom svider och bränner som eld i skötet.
Och sen det där när barnet är halvvägs ut och man liksom måste stanna upp och andas och flåsa, absolut inte krysta förns nya värkar kommer. Tur att man inte ser nånting vad som händer därnere.
Efter en halvtimmes krystningar kom han ut. Likt en alien. Toppigt huvud, grå och slemmig med navelsträngen runt halsen. Men han börjar andas så fort han hamnar på mitt bröst.
Han mådde jättebra. Själv sprack jag till Jerusalem och tillbaks. Bristning grad 4. Får aldrig mer föda vaginalt.
Lucas har varit helt fantastisk alla dagar i veckan. Hade aldrig nånsin klarat nått av detta utan honom<3
Finns egentligen mer att skriva, men jag orkar inte. Nu får det vara punkt. HÄJ!


Tröttheten alltså.
Igårkväll/halva natten var Ludvig riktig stökig...Han ville absolut inte somna.
Tillslut var han så övertrött så han bara flaxade med armar och ben i flera timmar.
Lucas fick inte sova så mycket inatt och jag fick inte sova så mycket i morse.
Vi är alltså rätt trötta och lite griniga idag.
Det här med sömnbristen är helt klart det jobbigaste med att ha ett litet pyttebarn.
Lucas fick inte sova så mycket inatt och jag fick inte sova så mycket i morse.
Vi är alltså rätt trötta och lite griniga idag.
Det här med sömnbristen är helt klart det jobbigaste med att ha ett litet pyttebarn.

Trött kille i sin nya babybjörn.

131111
Idag fyller Ludvig tre veckor. Hurra!
Tiden går snabbt och långsamt på samma gång.
Ungefär som när man är gravid.
Igår var Elin och Chrille här på kvällskvisten och sa hej.

Mys i nestet.


Stolt morfar.



Vilken liten godbit han är<3
131101
Igår fick Ludvig ett babynest av våra fina vänner.
Vi vet inte riktigt vad han tycker om det än, men just nu ligger han och sover i det iaf. Igår blev han dock helt vansinnig efter ett tag när vi la honom där i.
För helst vill han ju ligga på en som ett plåster och det är ju såklart också jättemysigt.




Ludvig kom till jorden.
finns inte mycket tid till att blogga,
finns iofs inte mycket tid över för nånting annat just nu än att ta hand om detta lilla liv som jag klämt ut.
här är lite bilder iaf..








