Bussarna höll på att bli min död.

Men jag måste bara beklaga mig över min resa hem från jobbet förut.
Jag slutade alltså 16.00, jag vinkade hej då alla och gick glatt och bytte om i tron om att få lämna jobbet inom fem röda sekunder.
Najnajnaj så blev det inte.
Där stod jag som en staty och väntade på bussen i trettiofem ISKALLA minuter.
Det kändes som år. Flera tusen år.
När bussen äntligen kom var jag stelfrusen.
I bussen var det kallt som vanligt. Vet dom fan inte vad värme är eller?
Nåväl, var framme i Danderyd rätt fort..men vad får jag se..FYRTIO jävla minuter tills nästa buss till Solna ska gå. 'Nu kommer jag frysa ihjäl tänkte jag, nu kommer jag på riktigt dö här i en snödriva'
Som tur var, var det inte riktigt lika fittkallt i väntrummet. Där stod jag alltså och hackade tänder i FYRTIO minuter.
Det tog mig alltså två timmar att ta mig hem.
Fy fan vilken misär!!

Men nu är jag upptinad och nu ska vi öppna paket.
Jag återkommer nog senare!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0